Red som sagt dressyr i ridhuset idag. Jag är supernöjd men samtidigt inte alls nöjd. Hela passet varierade mellan tjaft & bråk och att gå så sjukt bra.

I skritten i början gick han bara emot, huvet som en giraf och tog inte alls några förhållningar utan knäppte av och pinnade på i sin egen lilla värld. Då blir jag spänd och tänker att jag måste få han avslappnad så fort som möjligt, blir han avslappnad då? nej. Men när vi slutade att tjafsa mot varandra gick sammarbetet superbra!

Första högergaloppen var så sjukt samlad och lugn. Han gick i stadig form och vilade på varje steg! Vänster gick inte alls bra, han drog på i korsgalopp och spände sig i hela kroppen. Fick aldrig till någon bra vänstergalopp.

Där jag brukar avsluta passen med att trava på långa tyglar red jag ist ihop och upp han lite mer. Resultatet blev en stadig form på mini volter där han kunde bära upp sig utan att falla in. Traven var lugn och sansad nästan i skritt tempo och jag ahde inga problem alls att sitta ner. Galet bra helt enkelt!

När han nu börjar få den styrkan och musklerna för att bära upp sig och över huvudtaget gå i det tempot blir man ganska stolt över sig själv. För om jag får honom att gå så, borde jag väll inte rida allt för dåligt? :)

Min gamla avdankade travare (som såklart inte duger till någonting alls) är helt enkelt bäst! Eller vänta, bättre än bäst! =D