I senaste nummret av tidningen Häst&Ryttare har en inändare skrivit "magplask för ponnyaveln". Frida, som insändaren heter, menar att efter att ha tittat på ponnyakuten så är nästan alla ponnyer som kommer dit överaktiva och beter sig som stora hästar. Barnen som har hästarna klarar inte av att hantera dem när de avlas för att hoppa högre, samla sig bättre och ha mer fart, eftersom att dessa gener bekostar tempramentet. Många ryttare berättar på castingen att de har ramlat av sina ponnyer och skadat sig illa. Frida avslutar med att skriva "Ponnyaveln siktar på högre höjder men det blir magplask för många ryttare."

Jag kan inte annat än att hålla med denna insändaren. Hur många ser man inte på tävlingar som inte klarar av att skritta fram elelr trava fram sina hästar? De hoppar högt, snabbt och vinner. Men ryttarna har ingen kontroll på hästarna. Ponnyer ska vara små och feta, med korta ben och ett riktigt busigt humör. Inte stressade, slimmade och långa ben. Men det blir mer och mer av de fullblods liknande ponnyerna.

Jag tycker att speciellt a och b ponnyer ska vara små och feta, sen kan några c och d ponnyer få ha lite temprament. Men måste hästen vara bättre bara för att närverna sitter på utsidan?

En av mina närmsta vänner har en ponny som bevisar motsattsen. Sofias foderponny Fredriksbergs Mork (från samma uppfödare som Opus) är ganska så grov i modellen, han är seg men tänder till ordentligt i hoppning och på uteritt. Trots att han inte alls är en "fullblods-ponny" så vann han Neforest SM 2009 och kvalade upp till MVSB med ägaren. 18 år, "fet" och grov men ändå en sån grymm ponny. Det är precis så en ponny ska vara tycker jag. Snäll i alla lägen, lite seg i dressyr och pigg och busig  på uteritter!


Såhär ska en b-ponny se ut!

Kommentera gärna vad ni tycker.